LisaBussqvist.

Solen sken och himlen var blå. Perfekt. Den 1 juli var äntligen här och jag, tillsammans med Annie och Sara, tog tåget till Göteborg för att få digga lite Erik Hassle. Han intog lilla taubescenen på Liseberg och erövrade oss alla med sin Hurtful och framför allt med min stora favorit Back to bed. Efter ett mycket bra men, enligt min smak, alldeles för kort framträdande så hade vi nu ett antal timmar kvar att döda innanför Lisebergs grindar. UTAN ÅKPASS! Okej, någon som ens provat på detta tidigare? Nu var det i alla fall vår tur att få uppleva detta skräcksenario, att få känna på hur det är att vara en åskådande tråkmåns.

Vi började med att unna oss varsin Ben&Jerry-glass. Mums. Entusiastiska över denna fantastiska glass och dess goda tillbehör gömda in i, började tävligen om vem som fått den största browniebiten i sin glass. Jag hade en stabil ledning och sparade min största bit till sist. SMAK! Jag tittar ner i min glass (som var halvuppäten!) och får nu skåda en stor fet snuskig snorloska sakta glida ner över glassen i bägaren. VEM FAN ÄR SÅ DUM I HUVUDET OCH SPOTTAR I NÅGON ANNANS GLASS!? Jag bara undrar?! Tack för det, idiot! Så nu ett tips då till alla som åker till Liseberg och planerar att köpa kulglass i bägare; Sitt för guds skull inte och ät den på en parkbänk under parisehjulet!!! Irriterad och fortfarande chockade över hur man kan göra på detta viset bestämde vi oss för att i alla fall åka en av attraktionerna. Inget svårt val, det blev såklart Uppsvinget. Adrenalinkick till tusen och en nära dödenupplevelse. Skrik och panik, det gillar vi!

Efter att ha spenderat lite pengar var det dags för att på allvar inta tråkmånsens skor. Dags att titta på, inte vara med, utan bara titta på. Första stoppet blev vid de långa trägubbarna. Då man ska slå med en klubba så att den där lilla "bollen" åker upp i toppen och gubbarna lyfter på sina hattar. Det är mer spännande än man tror, att titta på alltså. Man studerar lite teknik, skrattar åt karlar som tror att de är starkare än var det är och hejar på. När vi insåg att vi var mer exalterade och engagerade i varje slag än vad anhöriga till den som slog var gick vi vidare mot annat håll. Närmare bestämt dansbanan som denna kväll var fullproppad av glada människor. Vi satte oss ner på en parkbänk och tittade en stund. Blandad kompott. Sen var vi naturligtvis tvugna att kolla in alla guldiga handavtryck som massa kändisar bidragit med för att förgylla nöjesparken. Jag rekomenderar samtidigt att slänga ett öga på det fantastiska vattenspelet som hoppar och dansar mitt i alltihopa. Magnifikt. Som ett sista stopp tog vi oss en billig shoppingtur i de små butikerna. Sara och Annie passar otroligt bra i solglasögon, speciellt när det är av extra liten barnstorlek. Som grädden på moset, eller ska jag säga som skiten i huvudet, så var just jag tvugen av drabbas av den där såkallade oturen en sista gång denna kväll. Med bara några meter kvar till utgången bestämmer sig en jäkla mås för att skita. Japp, och den landade rakt i mitt huvud. Det är okej att skratta, för det gjorde och gör jag också. Och ännu en gång, jag bara undrar, vad är oddsen? Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Pust. 

Hur som helst, bortsett från min fantastiska lilla otur så kan jag rekomendera er att någon gång besöka Liseberg i tråkmånsens tecken. Det är inte så tråkigt som det låter, snarare tvärt om, det kan bli riktigt billigt och man vet aldrig vad som kan hända...