LisaBussqvist.

Trött. Jag är totalt helt absolut slut i kroppen. En hel vecka med energiska dagisbarn tar verkligen på krafterna. Mitt hår hade en slitsam dag idag. Flätor, tofsar och små fingrar som agerade kam. Aj! Fast det är det väl värt, de är ju så söta allihopa.

Idag skulle jag och Malin egentligen ha genomfört ett spinningpass på mp, men som vanligt blev det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Det får väl bli nästa vecka då? Pust. Men för att kompensera detta så tog jag mig en liten löprunda på egen hand istället, med musik i öronen (!). Min iPod nano har kommit så från och med nu slipper jag lyssna på mitt egna flås när jag springer. Thank god. Under min löprunda så gjorde jag ett litet stopp nere på Hallewi, då jag blivit senil och var tvungen att hämta mina kära fotbollsskor. Det är verkligen sjukt va dåligt mitt minne börjar bli. Jag är absolut bäst på att tappa bort saker. Pappas skruvdragare, mina ringar, mobiltelefonen, vantarna, skor (!). You name it. Väl nere på Hallewi så vart jag tvungen att gå igenom herrarna omklädningsrum för att komma in i till vårt. Och gissa vad jag ser? (nej, inga halvnakna herrar med vältränade magar, tyvärr.) Utan på bänkarna ligger deras matchställ snyggt och prydligt vikta och utplacerade på varje spelares plats. Allt är förberett och klart inför morgondagens match. Okej? Ofta klubben skulle göra en sådan sak för oss i damlaget!? Sällan! Varför ska vi alltid komma i andra hand!? Aggressionsutbrott!     

Helgens höjdpunkter:
- Loppis med fotbollen
- 20 års fest för Paulina (?)
- Sara har dansuppvisning i folkets hus
- Seriepremiär mot Tbois
- Sola. Ett bra underlag innan jag sticker vore ju inte fel, sen vill man ju skona australiensarna från att bländas och chockeras av en blek nordbo. 11 dagar kvar!

Unna dig en ansiktsbehandling! Det är värt varendaste liten krona. Jag och mamma fick uppleva varsinn fantstisk sådan igår. Ångblås, oljor, lite massage, olika masker och underbar avkoppling. En hel timme fick vi njuta, nerbäddade i en varm "säng". Underbart, avkopplande och avstressande. Jag har aldrig kännt mig så len och ren i ansiktet. Jag är mycket nöjd. Det var första men absolut inte sista gången. Nu ska det bli regelbundna besök, precis som hos tandläkaren fast lite oftare. Den 4 juni är det dags igen, då blir det någon form av C-vitaminsbehandling tror jag. Spännande. 

Vackert väder. Solen skiner. Det är varmt. Våren är här. Jag älskar solen. Jag och Hannah ska ta vara på varendaste liten solstråle. Vi tänker sola innan träningen och hoppas på lite färg. Röd. Brun.

Tänk va roligt ett litet dagisbarn har det egentligen. Måla teckningar, pyssla med troll-lera (sån där salt deg som alla barn vill stoppa i munnen), läsa saga, gunga, bygga sandslott, hoppa i vattenpölar och massa annat dagisskoj. Ja, de kan springa runt och vara allmänt galna. Inga bekymmer och inga problem. De lever i sin egna lilla fantasivärld. Äta, sova, leka - ständig service. Allt handlar bara om det lilla jaget.

Jag har nu bytt ut frukosten på Ronnums Herrgård, och övergått till de söta små ungarna på kommunens olika dagis. Snorigt och hostigt, så kan man minst sagt beskriva den nya miljön. Numera lever jag på den populära huskuren med tio vitpepparkorn om dagen och dränker in mina händer i sprit så fort det bara går. Nej tack till "dagissjukan"! Idag fick jag äran att jobba på mitt favoritdagis, Dalaborgs förkola. Snälla fröknar och underbara barn. Mysigare kan det inte bli.

Nu ska mamma och jag gå ner till Hudlyftet och beställa tid för varsin ansiktsbehandling. Känns ganska så behövligt för min del. Därefter väntar säsongens, förhoppningsvis, sista fotbollsträning på grus. Ciao.   

Inga fler toaletter att skura, ingen mer lobby att dammsuga och inga flåttiga bacon att steka. Min tid på Ronnums Herrgård är över. Idag gjorde jag min sista dag som frukostvärdinna. Jippi? Snyft? Pucko? Det är blandade känslor som irrar omkring i min kropp. Ena stunden är jag överlycklig, då jag slipper det tråkiga städet och en väckarklocka som ringer klockan 05.30 varje morgon. Medan jag i nästa stund skulle kunna fälla en liten tår för världens bästa kockar, som jag nu lämnar ensamma kvar i köket. Vi har Helena, den sockertokiga bruden som "går igång" på att städa, Tobias, en liten sångfågel med glimten i ögat och sist men inte minst har vi Magnus, den lilla fegisen som gärna lämnar det bakomflutna framför sig. The Fantastic Three helt enkelt. Men nu säger jag alltså tack och hej. Jag överlämnar nyckel och väst till Anders och önskar honom all lycka.

Ps. I'll be back!

Vackert väder. Solen skiner och fåglarna kvittrar. Vågar man hoppas på att våren äntligen är på ingång nu? Vi såg ju bara hur bra det gick förra gången jag uttryckte min lycka. Men en sak är säker; att bättre träningsväder än det här kan man nog inte önska sig. Soligt, småfuktigt i gruset och sådär halv kyligt i luften. Perfekt.  

Thought of av day.
Handle every situation like a dog.
If you can´t eat it och hump it,
just piss on it and walk away.

Dags för en tur med Luckybojsarn ♥ 
                                                                                                                                                                                  

De sista slantarna för resan är betalda. Nu är biljetten garanterat min och ingen kan stoppa mig! Det lätta jobbet är avklarat och nu återstår "bara" alla, mer ansträngande, småsaker och förberedelser. Jag måste bland annat göra ett antal viktiga inköp, som i sin tur leder till stora utgifter. Aouch. Detta i form av en ny IPOD (efterlängtad), minne till kameran, mobilladdare / nytt batteri, nya kläder och skor (vilket jag såklart inte tackar nej till) och sen finns det säkert en hel del annat som smyger fram undertiden. Pust. Men den tuffaste uppgiften blir nog att klura ut en plan över hur jag på bästa sätt ska lyckas få ihop en LITEN och smidig packning. Lycka till Lisa Bussqvist.

Plan A: Skriv en packlista. Lägg upp allt på sängen. Ta bort hälften. Studera noga. Tänk. Gör ytterligare en gallring. Läs igenom packlistan en gång till, NOGA. Pricka av. Knyckla slutligen ner allt i en backpackerryggsäck. Klart? Låter det bra eller är det någon som har en bättre plan? Jag lär ju glömma hälften av packningen hemma.
 
Egentligen vet jag väldigt lite om backpacking. De har en stor 100 kilo tung ryggsäck på ryggen, reser långt och länge mellan alla möjliga platser i världen, bor på vandrarhem eller liknande, får vara med om obeskrivliga upplevelser och äventyr, och de tar varje dag som den kommer. Är det ungefär såhär jag också kommer leva under några intensiva veckor? En ryggsäcksresenär i nybörjarklass. Spännande!

Min syster har rekommenderat mig att titta på ett avsnitt av Grattis världen, då Filip och Fredrik besöker Nya Zeeland. De testar på olika X-tremsporter, vilket ska vara mycket populärt där borta. Nu funderar jag stark på om detta kanske vore något man skulle testa. Ska ta mig en titt på avsnittet sen innan jag somnar. Ge mig inspiration. Nu börjar morgon soffan. Tummen upp för Benjamin!

Från och med den 6 mars 2008 säger jag, Lisa Bussqvist, upp mig som frukostvärdinna på Ronnums Herrgård - hotell och restaurang. Rätt eller fel? Lättnad blandat med ångest. Nu återstår det bara en månads arbete, sen är det dags för det jobbigaste av allt. Farväl. Det är lika dramatisikt som det låter, i alla fall för en känslig lipsil som jag. Jag kommer sakna mina kockar. Snyft.

Observera! Imorgon är det bara 2 månader (!!!) kvar. Australien väntar!

Back in the old days. Det är X antal timmar av min barndom som jag har spenderat framför detta lilla slitna Nintendo. Nu var det dags igen. Hannah, Sara och jag bestämde oss för att en gång för alla varva detta så populära spel, Super Mario Bros 3. Utan fusk och i en lite modernare version, Xbox. Vi laddade med pannkakor, ananas, saft, popcorn mm. Sen hade vi hela natten på oss, om så skulle behövas. Och ja, det behövdes minsta sagt. Trotts detta lyckades vi tyvärr inte nå vårt mål. Värld sex - bana sju, det blev vårt slutliga resultat klockan 02.30 lördag natt/söndag morgon. Men vi ger inte upp, en varvningen ska ske.

Vid tretiden i natt vaknade jag av att min tv stod på. Dödstrött. Okej, vem satte på den? Jag vet att jag i ögonblicket precis innan vänt mig om. Lite sparkandes med benen kanske, men det kan väl omöjligt vara så att jag med en liten tå eller något annat precis råkat pricka power-knappen på fjärkontrollen? Den låg inte ens i sängen. Nej, det var nog bara startskottet på en mindre lyckad dag. Där fick jag för det glada inlägget jag skrev igår. Nu till det värsta av allt. Klockan ringer 05.30, yrvaken och frusen går jag raka vägen till dörren där morgonrocken hänger. Jag gör ett trött svepande och sätter på mig den. Krasch! Tillsammans med morgonrocken lyckades jag såklart välta min fina vas. Tusen bitar. Eftersom klockan inte är mer än 05.30 så kom lipen ganska snabbt. Jag orkar inte. Varför kunde det inte ha varit en ful, billig IKEA vas istället? Nej, det är bättre att designvasen jag fick i födelsedagspresent går sönder. Det ska ju vara så svårt som möjligt att få tag på en ny. FAN! Mamma flyger upp ur sängen, klappar mig på axeln och säger några tröstande ord. Dammsugaren startas och vad som sedan återstår av min vackra vas är ett sylvasst pussel. Bara för det så ska jag stanna hemma och sura hela kvällen, det är nog säkrast så. Dessutom är de svarta ringarna runt mina ögon större än någonsin just för tillfället. Tur för mig att det bara är skottår vart fjärde år! Let's dance med min kära mamma får det bli.

Vi skulle ju inte titta på melodifestivalen!? Men som vanligt, som alla andra år, så lyckas jag ändå hamna framför tv:n precis just då. Vad är grejen? Dock gör det inte så mycket att det blev som det blev den här gången. Hade ju underbart sällskap och dessutom fick mina ögon en glad överraskning när en viss Björn entrade scenen. Jag föll pladask. Jag har trampat i samma träsk som alla andra tjejer. Jag är totaly in love. Björn Gustavsson har stulit mitt hjärta. 

När man bara drar en replik för att slippa krångla,

min pappa är rik vill du hångla?

Bokad och klar! Nu är det definitivt och 100% klart att mitt livs resa, mitt stora äventyr, absolut blir av. En av mina stora drömmar kommer äntligen att gå i uppfyllelse.

Den 7 maj flyr jag landet och sticker till Sydney i det underbara Australien. Där möter jag upp min absolut bästaste Elin och vi börjar vårt äventyr tillsammans. Efter åtta, förhoppningsvis, underbara och ävetyrliga dagar drar vi vidare till det vackra Nya Zeeland. Där stannar vi i tio dagar och har bland annat planerat att simma med delfiner (en dröm som jag nog inte är ensam om att ha haft sen barnsben.) Sist men inte minst tar vi oss en tur till Bangkok i ett varmt Thailand. När vi kommer dit ska det tydligen vara som allra varmast. Sol och bad blir det alltså garanterat.

Vi har dock mycket kvar att planera och många aktiviteter att undersöka, innan det bär iväg. Att hoppa fallskärm, bestiga berg, träffa på ett häftigt partyliv och att få uppleva vacker natur är bara några av de saker vi skulle vilja ta del av. Men tid till planering finns det gott om. Huvudsaken är att biljetten är bokad och att ett kvitto på att resan verkligen blir av nu är skrivet. Låt nedräkningen börja.