LisaBussqvist.

Jag hörde en mycket välbekant röst idag. Fick tänka efter en stund, sen klickade det. Babar. Det måste vara berättaren i Babarfilmerna. Denna mysiga stämma visade sig tillhöra en äldre man från en av dagens konferenser. Tänk om det är självaste han den där? Coolt! Detta måste undersökas på youtube...trodde jag. Den finns ju tusan inte på svenska. Nedrans otur. 

Det kom ett litet lussetåg till jobbet idag. De skulle lussa för alla julbordgäster, vilket inte var det lättaste. Gubbarna kunde ändå inte slita sig från maten, men det kanske var av samma anledning som för det som upprörde mig. För vad är det som sker med dagens barn? Vad har flugit i dem? Så oengagerade och olydiga. Hela lussetåget kändes "hängigt", de typ lufsade fram och rörde knappt på munnen. Hallå det är kul att gå luciatåg!! Det är snart jul, ni ska vara glada!! Och när de väl sjung höll de sig inte ens till samma låt. Frustrerande. Nej, det var bättre på min tid, då var det minsann ordning och reda! (Lisa fyllde 40 igår?)  

Lucia har (tyvärr) bjudit på en massa lussekatter och pepparkakor idag. Stakars samvete. Igår blev det också en del godsaker, lite väl många kanske. Men vaddå, på ens födelsedag får man äta vad man vill! Förövrigt så blev det en lite annorlunda födelsedag. Inga presenter på morgonen och inget kalas med farmor. Istället mysmiddag med god paj och paktöppningen sist av allt på kvällen. Gissa vad jag fick? EN NY TV! En sånhär tror jag att de va, iallafall liknande.

Cool, me like! Passar perfekt i mitt nya rum. Sen får jag ju inte missa att berätta att jag fick tre superfina ljuslyktor och ett drinkglas av min underbara syster. Jättenöjd. Mer kalas blir det imorgon, nu ska jag försöka sova. Natti.

Nu ser det verkligen ut som kriget på familjen Bussqvists övervåning!!! Allt är i en enda röra och det ligger saker precis överallt. För att överhuvudtaget kunna ta sig någonstans är det "hela havet stormar" som gäller. Skit jobbigt, jag hatar när det är rörigt! Men just denna röra är tänkt att leda till något roligt, nämligen nya rum. Så det är bara att stå ut. Igår var vi på IKEA så nu är alla möbler och viss inredning i alla fall köpt och klart. Skönt. "Bara" städet kvar, sen kan det roliga börja. Då ska det byggas möbler och inredas som tusan. Längtar.

Nu orkar jag inte stå i denna väldigt obekväma ställningen längre. Inknödd mellan ett "räcke" och en stol med en cd-spelare på, omringad av massa kassar och bråte. Aj, mitt knä!

Jag gör aldrig det jag ska. Otroligt. Jag känner som dig Jennifer. Att planera är lika med onödigt, det blir ändå aldrig som det ska, och dessutom räcker inte tiden till. Jag försöker och vill verkligen planera en massa saker, ändå blir det bara skit av allt. Hur är detta möjligt? Ta till exempel Parisresan. Men om alla planer går som det ska, så är ett besök i Frankrike snart inplanerat. Eller vaddå OM? Den här gången ska det inte bara bli en massa snack, nej nu är det på allvar. Okej, vart tog det där "allvaret" vägen? Eller ta en titt i mitt rum. Det ser ut som ett bombnedslag av kläder blandat med papper och tidningar. Städa kanske vore en bra idé? Tänk på mina små påbörjade surpriser eller försenade presenter till E och H. Ta tag i det nu, annars kan det lika gärna vänta tills nästa år (för det vore ju så "schyst kompis"). Sen står det säkert över 30 olästa böcker i min bokhylla. Jag köper nya hela tiden, men glömmer bort att läsa dem. Vart har mitt "lässug" tagigt vägen? Jag letar febrilt. Men en sak har jag, tro det eller ej, ändå lyckats genomföra (Kanske några månader försenat, men ändå). Mina studentkort är nu klara och postade. Bättre "sänt" än aldrig.

Sexparty hos Linda ikväll. Spännande eller ren skräckupplevelse?

Det blev utgång på O´Learys igår. Hade aldrig varit där tidigare men det visade sig vara ett riktigt trevligt ställe, värt ett andra besök. Dock gillar jag inte stokers (Så skrämmande!!!) eller simpson look-alikes. Människan var verkligen lik en simpson, hela ansiktet liksom (Dessutom hade han en väldigt ful tröja). Han såg ut som Bart. Samma utåtstående ögon och hängande framläpp. Det stora skillnaden var väl att killen på O´Learys hade långt, lite back-slick liknande, hår. Haha, scary men sant.



Nu kommer släkten på farsdagmiddag, dags att rusa!

29 oktober. Den svarta dagen med små vita prickar. En hel förmiddag dränkt i tårar och med noll självkänsla. Den mentalt jobbigaste dagen i mitt liv är över. Jävla underbara körkort. Nu är det i alla fall mitt och det är jag som sitter bakom ratten. Köra, köra, köra. Premiäråket blev till att hämta mat på kinarestaurangen med lillasyster. Mums. Dock tog det lite längre tid, men I did it! Vidare har vi tagit oss en tur till lilla Grästorp, där jag införskaffade mig min efterlängtade Tiger of Sewden plånbok. Älska. Sen hittade jag en Indisk kinesvas på loppis också. 20 kronor, som hittat. Bara för att få köra lite mer bil så for vi till ishallen igår kväll. Dags för hockey och ännu en utklassning från Grästorps sida. 7-4, stackars Vänersborg. Riktigt rolig match annars, massa fighter och heta känslor. Det gillar vi. 

Shit, höll nästan på att glömma det häftigaste av allt. Elin och jag fick ju körkort på samma dag, hon klockan åtta på morgonen och jag klockan fyra på eftermiddagen. Gissa om hon gjorde mig nervös när hon ringde och berättade att hon klarat det, nu var jag ju verkligen verkligen tvungen att klara det. Kunde bara inte sumpa ett så häftigt sammanträffande. Ny årsdag, nytt årligt firande - skriv upp i almanackan. Nu återstår bara vårt mega firande, undrar vart det bär av?

Håkan Hellström sjunger om en vän med en bil. Idag är det jag som är vännen och personlig chaufför till Lipz. Men först av allt; en rejäl förbrännande joggingrunda. So long.

Titta va fint jag har gjort! Helt själv, utan fusk, har jag fixat till denna nya fräscha layout. Varma färger och fina blommor, mycket passande såhär i höstmörkret. Egentligen fattar jag inte så mycket av vad jag har lyckats åstadkomma, klickade bara runt lite och chansar på att det ska bli bra. Personligt blev det i alla fall. Nu ska jag surfa runt efter lite inspiration. Ciao.

Ett tråkigt inlägg, om en tråkig dag, i mitt tråkiga liv. Okej, så hemskt är det kanske inte men ändå. Vi börjar väl med jobbet, som faktiskt gick som en dans idag. Linda kom in och hjälpte till, samtidigt för att lära sig frukostrutinerna, vilket gjorde dagen mycket trevligare. Vi fick gjort en massa tråkigt-nyttiga saker. Sen fick jag ju för en gång skull någon att jobba/prata med. Vissa dagar kan det faktiskt vara skönt att få damma av rösten lite. Annars känns det liksom som att den torkar och du får harkla dig i en kvart för att få fram ett ord.

När mina åtta arbetstimmarna väl var gjorda cyklade jag hem och satte mig, lite otippat, framför datorn och Andra Avenyn. Jag var bara tvungen att titta på de senaste avsnitten. Du ÄR tråkig Lisa. Fast jag sparar det sista, för det blir så långt att vänta till söndag annars. Töntvarning!? Ja, och får man dessutom 8/9 rätt på Andra Avenyn quizen så är det verkligen TÖNTVARNING med stora bokstäver. Pinsamt. 

Sen kom i alla fall mamma hem och räddade mig. Vi tog bilen ut till morfar för att byta batteri i skrothögen, vilket såklart misslyckades. Alltid ska det krångla, bara för att jag måste(!!!) övningsköra. Körkortet borde komma närmare och närmare, men istället känns de mer och mer avlägset. Uppkörning snart, början på panik.

Och nu sitter jag här, när jag egentligen borde vara ute och springa. Samvetet svajar och det mycket svåra beslutet är fattat; Idag blir en vilodag. (På torsdag ska jag och Norris ändå ta en lång, skön förbränningsrunda runt Vänersborg.) För att sätta ytterligare en "tråkigstämpel" på denna dag, så ska jag sätta mig framför tv:n och titta på den spännande Grannfejden. Ha en fortsatt tråkig kväll, det ska i alla fall jag ha. 

Tantgympa på hög nivå, med andra ord ett Friskis och Svettis pass har genomförts denna kväll. Jennifer och jag gav oss på denna, för mig, lilla utmaning. Armar och ben, korsochtvärs. Jag hänger inte med för fem öre och när jag väl fått in svängarna så ska de såklart byta övning(!). Vad i...? Men det kanske är ett tecken på att jag bör hålla mig till bollsporten istället?

Under den trevliga cykelfärden hem funderade vi på "populariteten" av våra extremt fräscha bloggar. Finns det någon där ute som är intresserad av mitt pladder och tar sig tid för att läsa? Tänkte göra en liten statistisk undersökning här, så varje person som kikar in kan väl kommentera på något sätt. Hur som helst, vad som helst! Min trogna läsare Jennifer är redan räknad. 1.    

Laga frukost, diska, springa hit och dit, städa, moppa, stressa, beställa bröd, ännu mera disk, förbereda fika, städa toaletter, dammsuga, hjälpa till på lunchen, vara glad, springa mellan konferenserna och varför inte städa lite till. Palla trycket? Att lyckas presstera samma sak som någon som jobbat på samma jobb i flera år, haft samma rutiner dag ut och dag in, det är inte lätt. Klart att jag också skulle klara av det, till slut iallafall. Jag behöver bara lite mer tid för att kunna "ställa in mig" (mer än en vecka tack!) och därefter hitta ett effektivt arbetsupplägg. Denna dag är ett praktexempel på en Oeffektiv dag, stressigt från början till slut. Mitt oflyt startade redan på frukosten;

Äggröran är slut, vilket såklart betyder att alla bara måste ha det till frukost idag. Men när köket äntligen kom in rörde de snabbt ihop en smet och snart var färsk äggröra på plats i frukostmatsalen. (Varsågoda! En timme senare = så gott som orörd. Tack.) Därefter kommer klagomål på ett skitigt golv i en konferenslokal. Pinsamt. Att försöka försvara sig lönar sig inte, bara att tacka å ta emot. Men ofta jag lämnar ett golv skitigt med vilje? Lätt att komma in och dammsuga när lokalen ständigt fylls på med nya människor? Och som grädden på moset så räcker inte tiden till. Åtta timmar känns som fyra, de bara rinner iväg. Jag hinner inte! Skulle jag kunna dela på mig så skulle jag mer än gärna göra det. Pust.

Slut på allt klagomål. Det är väl som alla säger, att man kommer in i det tillslut. Bara lite tålamod som krävs. Dessutom har jag ett litet knep jag kör med. Eftersom stressen leder till att man springer runt rätt mycket, upp och ner för trappor, fram och tillbaka i korridorer, då tänker man helt enkelt TRÄNING. Gå, gå, gå, förbränna, förbränna, förbränna - smart va? Inbillar jag mig, eller sitter äntligen byxorna lite lösare runt ben och midja?  "Ja Lisa, du inbillar dig"  Fan!  

Anställningsbeviset är påskrivet och klart. Nu är det jag som tar kommandot över "frullen" på Ronnums Herrgård. Trivsamt. Mitt schema är suveränt. Jag börjar tidigt (06.00) och slutar tidigt (14.00), vilket innebär hela eftermiddagen fri för fotboll och övrig träning. Jippi! Men, jag får nog erkänna att man inte känner sig allt för fräsch när klockan ringer 05.00 på morgonen(?). Snarare lipig, så trött är jag. Sen har jag märkt en annan sak sådär tidigt på morgonkvisten. Att de där skitkassa dokusåporna på kanal 5, som man i vanliga fall hatar och aldrig skulle titta på i mer än fem minuter, dessa blir helt plötsligt väldigt intressanta. Så intressanta att man skulle kunna göra vad som helst för att få stanna hemma i sängen, bara en liten stund till, allt för att få reda på vad som händer med Rose, efter att hennes älskade Kevin brutalt övergett henne. Ju tidigare det är på morgonen, desto mer spännande blir det. Jag lovar. 

Idag har idétorkan tagit över mina fingrar. Jag vill skriva något men kan inte komma på vad. Eller egentligen vet jag vad jag vill skriva, fast jag vet bara inte hur jag ska formulera mig. Det blir bara tråkigt, dessutom kan jag inte komma på någon bra överskrift. Dagens i-landsproblem?

Kort sammanfattning av mitt svårformulerade budskap: Vår sista seriematchen är nu spelad och resultatet blev en vinst med 5-2. Dessutom kan vi konstatera att Lisa Bussqvist, ännu en säsong, har lyckats hålla hårt i nollan och inte göra ett enda mål. Roligt. Wargöns IK slutar alltså på en femte plats och blir kvar i division 5 även nästa säsong.

Nej. Nu ska jag kura ihop mig under mitt gosiga täcke, äta lite annans och titta på Änglarnas stad. Jag tror jag behöver fälla några tårar. Godnatt.

Så har man förlängt sitt liv med ytterligare 10 år. Nej, jag har inte skrattat så här mycket på länge. Johan Glans och Henrik Schyffert live i Vänersborgs teater. Oslagbart och så jävla bra! Längst fram i mitten satt vi, jag och min syster, nästan så vi kunde röra. Avundsjuk? Först ut va Henrik Schyffert. Hade aldrig hört honom som stand up förut men han lyckades faktiskt få mig att skratta en hel del. Vi var "de där ungdomarna med Facebook".  Sen var det dags för min stora favorit Johan Glans att ta plats på scen. Har inga ord för hur bra han är. Alla klockrena skämt, roliga gester och fula miner. Shit! Efter 2 timmars oavbrutet skrattande lämnade vi teatern och jag vill lova att krampen i mungiporna inte var särskilt små. Jag önskar jag kunde dela med mig av lite skämt, men de blir tyvärr inte lika roligt då. Istället rekommenderar jag er att kolla in Glans och Schyffert på You Tube. Grymt kul!

Nu måste jag skynda mig till bussen. Ska in till stan och fika med Mikael. Trevligt. En kopp varm choklad får det bli och sen hoppas jag få ur honom lite skvaller också. 

Nu har jag äntligen fått mail ifrån mina små fransyskor Julia och Sophie. Saknar. Livet som aupair i Paris låter som ett kanon jobb, de bor i snälla familjer och verkar trivas väldigt bra. Jag önskar att jag också var så modig. Istället möglar jag sönder här hemma och åker knappt utanför Vänersborgs gränser. Och då är det illa! Men om alla planer går som det ska, så är ett besök i Frankrike snart inplanerat. Eller vaddå OM? Den här gången ska det inte bara bli en massa snack, nej nu är det på allvar. Det SKA bli en resa! På tisdag ska jag träffa Jonna och då är det 100 % Parisplaner som gäller. En hel helg i Paris, med shopping, party och mysiga caféer! Kan det blir bättre? Sen har jag fått värsta bra tipset om billiga biljetter också, endast 1 kr/st. Biljettproblemet löst? Då är det bara var, när och hur kvar. Något som jag nog ska be mamma hjälpa till med, man vill ju inte hamna i Ryssland precis.