Bussqvist
Busigt, annorlunda men svårt att stava. En liten släkt, långt ifrån lik någon annan. En partykung till morfar. Aningens knasiga och lite väl "bonniga" i mun. Otroligt snälla och väldigt snygga. Ett namn att vara stolt över. Men ibland undrar jag om inte oturen kommit för att stanna hos oss Bussqvistare? Orken börjar tryta. Jag kastar ett löv, från det japanska körsbärsträdet, hårt i marken. "Nu får det vara nog!"
Kommentarer
Postat av: Jennifer
Otur låter inte bra!
Trackback